12. ...

Workshopen förra helgen känns. Akrobatiken känns också. Jag vet inte vilken som känns mest. Akrobatiken förmodligen. Den träningsvärken är nyast. Jag tror att det som egentligen känns är att jag (och några andra) nu har dansat minst fyra timmar om dagen i elva dagar. Imorgon blir det tolv. Men då dansar vi å andra sidan bara tre timmar.

Så jag ljuger inte när jag säger att HELA danslinjen längtar efter att få vila. Men, men. En dag till och sedan så tänker jag inte röra mig förrän på måndag. Om någon skulle ha lust att komma och laga mat åt mig skulle jag vara ytterst tacksam.

11. Bilder

Whoopdidoo. Jag har fotograferat :D

 

Skolan ligger i ett parkområde. Här är baksidan, och på nästa bild borde man se lite av internatet, om man tittar noggrant.

 Bron från vilken förgående bild är tagen.

 Kyrkogården.

 

Tågstation

 

 Och till sist Tryckeriteatern, där vi har alla våra framträdanden :)

 And that's that

10. GRATTIS TILL MIG!!

Nu är det mer en vecka sedan jag skrev senast, men veckan har varit ganska händelselös, även om den har gått jättesnabbt. På onsdagen var det en kurs i teknik på tryckis (Tryckeriteatern) som var väldigt intressant. Den skulle ha fortsatt på torsdagen, men blev inställd, så nu har jag en lektion nästa torsdag att se fram emot istället.

Nu under helgen har det varit en kortkurs i hiphop och show. Den har varit jätterolig, även om ingen av stilarna är något jag gjort förut. Men jag lärde mig massor. Och jag blev bättre på hiphop, något jag egentligen inte trodde var möjligt. Och då menar jag inte att jag är bra på hiphop. Jag menar att det är något med den stilen och min kropp som inte går ihop. Som att jag saknar en sorts fundamental coolhet och groove. Men, men. Där ser man.

Show och andra sidan är min Grej med stort G! Jätteroligt och.. showigt. Det är svårt att förklara, men det är något med den stilen som gör att jag känner mig "hemma" när jag dansar den. Det är liksom jag.

Anyways. Den största händelsen under veckoslutet måste väl ändå vara min FÖDELSEDAG. Nitton år är jag nu. Sista året som tonåring. Det var första gången jag firade utan min familj, så när det inte fanns någon som tänkte väckam ig med sång tdigt på morgonen fick jag hitta min egen presentöppningscermoni. Jag spenderade lördagskvällen med att äta choklad och se på Dr Who. Vid midnatt gick jag och tog fram alla paket som jag hade gömt för mig själv, och sedan var det bara att med barnslig glädje riva av pappret och öppna kuvert.

Jag fick mest pengar (eftersom att jag numera räknas till kategorin "fattig student") men även ett brädspel, och det mest fantastiska av allt; "Arabesques through time" av Adam Darius. Själva boken i sig är inte så fantastisk (eller.. Det är den. Det var bara inte fantastiskt att jag fick den) utan det fantastiska låg i att Adam Darius himself hade signerat titelbladet!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

As for those who wish to devote their lives to dance, they have taken 

on formidable opponents - time, imperfect bodies, injuries, injustice,

and ferocious competition. 

But none of the obstacles deters the obsessed, for to dance is

to live on a lofty pinnacle, the Earth still in view, but the 

heavens more visible and in closer, if deceptive, reach.

- Från inledningen till Arabesques through time

And that's that

UPDATE: En bild av Adam Darius signatur^^

9. Kattligt besök och kladdkaka

När jag vaknade i morse trodde jag att det skulle bli en dålig dag idag. Jag var trött och opepp och hade ont överallt. Men, sakta som säkert blev dagen allt bättre. Jazzen lyckas på något sätt alltid vara rolig, och på bodyflowen så märkte jag inte bara att mina magmuskler börjar bli rätt grymma, vi hade också avslappningsövningar i slutet. AWESOME! Jag fick dessutom veta att mina armbågsleder är översträckta (på samma sätt som man kan ha översträckta knän), vilket kan vara väldigt bra att veta.

Efter att dansen var över tog jag mig en kort tupplur innan det var dags för mellanmål, and guess what! Kladdkaka!! Vi fick kladdkaka för andra dagen i rad :D Så efter att ha ätit mig tjock kände jag mig mycket mer pepp att ta mig an gruppkoreografin som jag erbjöd mig att göra till dansafton (basiclly; du har fyra veckor på dig att göra och lära ut en koreografi som involverar 26 personer med ungefär lika många variationer på dansbakgrund och kunskaper. Lycka till.). Parantesen kan ha fått det att låta som om jag inte tyckte om uppgiften, men det gick faktiskt lättare än vad jag trodde att koreografera. Mitt största orosmoment är egentligen bara; tänk om alla inte får plats på scenen? Men det gör de väl? Sedan fortsatte iallafall jag och Riika med lite improvisation/stretching/lyssna på bra musik.

Nu ska jag berätta om en lite äldre händelse.
De senaste dagarna har en katt smugit omkring och charmat alla på internatet. Den söker regnskydd utanför dörrarna, och sitter sedan och ser jättesöt ut. Den är också extremt social. Iallafall så blev den insläppt för en kort stund i vår lägenhet för någon dag sedan. Det hände egentligen inte så mycket mer än att den gick runt lite. Vid ett tillfälle så lade den sig i min resväska som låg under min säng. Så söt!! Egentligen var det inget att berätta, men jag tog en bild på den, så därför skriver jag det här.

Nu har jag helgen att se fram emot. Dags att sova ut ordentligt och ladda batterierna inför veckan. Riika har fått av kladdkakan de serverade i matsalen, och på henne lät det som om det vara ganska mycket, så jag lovade att hjälpa henne äta upp den. Sedan får jag väl se till att få den där koreografin färdig så att vi kan börja planera övningstillfällen.

And that's that

P.S Det är så tråkigt när det bara är text så jag slängde in en bild på Boulevarden i Karis. Hope you don't mind. D.S

8. Whoop Whoop

Idag var en bra dag. Det var igår också. Jag tror nästan att igår var lite bättre än idag. Svårt att säga. Vad jag vet är iallafall att igår var en dag när baletten gick bra, men att idag var en dag när ett helt bord i matsalen övade flamenco-armar. Igår var bananer med choklad tillagade i ugn, och idag var filmkväll.

Anyways. jag skulle kunna skriva mer om ovanstående händelser, men jag känner inte riktigt för det. Det känns som om de inte skulle vara lika roliga om jag började försöka sätta ord på dem. så istället tänkte jag att jag lägger upp ett av videoklippen som jag skickade till Tytti när jag sökte hit till VNF.

Jag är väldigt stolt över det här. Jag menar, kolla bara hur synkade vi är i slutet!!  För att inte glömma våra AWESOME outfits! ;P

And that's that!

7. Feeling better than ever!!

För det första; Jag har hittat min cykelnyckel!! :D Inte för att jag visste att den var borta förrän vid ett-tiden imorse, men ändå. Nu är den tillbaka på nyckelringen, där den ska vara.

För den andra; Jag är frisk igen!! :D :D I fredags kunde jag vara med på danslektionen, och även om det var tungt och jag var stel så, I made it!! Dessutom behövde jag endorfinerna. Jag blev så otroligt lycklig, till och med av bodyflowen som jag egentligen inte såg så mycket fram emot (inget illa ment mot träningsformen, den är fantastisk! Jag har bara aldrig tyckt om styrketräning). Och jazzen var som vanligt underbar. Jag har dansat alldeles för lite jazz i mitt liv!

Anyways. Efter lunch på fredag så åkte jag till mommo och moffa och blev bortskämd med mat och en massa annat (inkluderat en kakform. Yay^^). Jag blev där över natten och fick sedan skjuts tillbaka till Karis eftersom att det uppenbarligen inte går bussar på helgerna.

Och igår var vi några interner (alltså folk som bor på internatet. Och med några menar jag typ alla. Som var kvar över helgen vill säga) som gick till Serendy och lekte ett drinking game. Det var rätt kul. Sedan gick jag hem och började leta efter cykelnyckeln, eftersom att jag hade lovat Suvi att hon skulle få låna min cykel idag. När jag inte hittade den så lade jag mig ner och sov.

Det bästa med händelserna ovan är att de nästan fick mig att glömma det faktum att jag inte var i Uppsala under kulturnatten (som enligt min åsikt är roligare än valborg).

Nu har jag gjort nudlar i kastrull för första gången på tre år, och äter dem till överdramatisk musik. Glad över att jag faktiskt hittade cykelnyckeln, men ledsen eftersom att jag har tittat alldeles för mycket på dr Who och nu är upp över öronen förälskad i David Tennant, andI can't have him!

And that's that



P.S Hur jag hittade cykelnyckeln? Jo, den låg i min jeansficka som jag svär på att jag letade igenom igår. Där ser man skillnaden mellan att leta mitt i natten under inflytande av två cider, och att leta i fullt dagsljus helt nykter. D.S

6. Skit i't då!!

Jag tänkte att jag skulle bli frisk på äkta finskt vis. Men så kom jag på att jag inte har tillgång till någon sprit. Skit också!

5. Hösttecken

Ett av de säkraste tecknen på att det börjar bli höst och att skolan har börjat igen är förkylningarna som sprider sig. Det och det faktum att det börjar bli kallt och bara regnar hela tiden. Nu har det drabbat mig. Fökylningen alltså. I morse vaknade jag med ont i halsen, tilltäppt näsa, och helt utan energi. Dum som jag var tänkte jag att jag ändå kunde gå på träningarna, men att jag skulle "ta det lugnt". Alla som någonsin har varit i min situation vet att uttrycket "ta det lugnt" är detsamma för en träningsnarkoman som "inte dricka" är för en alkoholist i en bar. Så fort musiken kom igång var det bara att ge allt. Lyckligtvis förkortades den andra lektionen avsevärt av en genomgång i brandsäkerhet som hölls efter lunch.

Och det här ger mig en fin övergång till något roligt. Jag har idag dansat flamenco för första gången i mitt liv! :) Det var roligt om än ovant. Den flamenco vi dansar blandas också med zigenardans, vilket gör det annu skojigare att dansa. Dessutom var det inte så svår som jag trodde att det skulle vara (även om det fortfarande var fett svårt) eftersom att en hel del av stegen mycket påminde om karaktärsdans. Det var i och för sig ett tag sedan jag dansade karaktärsdans, men nu börjar det komma tillbaka.

Så nu ska jag ta en lååång varm dusch och sedan krypa till kojs med en termos [insert valfri varm dryck].

And that's that.

4. Söndagsstädning

Jag vet inte varför, men det känns mycket roligare att städa nu när jag har min "egen" lägenhet. Det går mycket snabbare också. Liksom, vips! så var kläderna borta, och högen disk likaså. Nu ska jag bara sopa golvet.

Igår samlades vi (alltså nästan alla som var kvar på internatet över helgen) utanför för att göra något. Först gick vi till Nox(?9 som är en nattklubb, men jag hade inte leg med mig, så Suvi, Malin jag och Riika gick till Serendipity istället. Serenditypity är ett kominerat café/pub/konstgalleri som ligger bara några kvarter från skoolan, och som är jättemysigt. Kvällen fick en liten williams-feeling (fast med varm choklad istället för öl), och det var awesome. Det var också lite roligt att se vilka andra typer som finns på internatet :)

Idag har jag också, förutom att städa, också ätit söndagslunch med Suvi och Malin. Alla bidrog med något, och så tillagade vi maten hemma hos mig. Det var gott, och dessutom trevligt att slippa vara ensam hela dagen.


Nu ska en massa människor gå och spela fotboll. Jag kanske joinar.

And that's that.

(Btw. Det ligger ett enormt isblock i handfatet i badrummet...)

3. Fredag

I tre dagar har vi tränat, och nu är det äntligen dags för veckoslut. Då ska vi vila (=stretcha). Så, hur hårt har vi tränat de senaste dagarna? Jo, så hårt att ocm jag dricker en kopp svart kaffe så har det absolut noll effekt. (De som känner mig vet att jag annars är extremt lättpåverkad vad gäller socker och koffein). Vi är några som bor kvar på internatet nu under helgen, så helt ensam blir jag inte (även om jag misstänker att jag är den enda från min lägenhet som stannar.) Skolan kommer att vara stängd hela helgen, så istället för den lugna fredagskvällen som jag egentligen önskar mig, så ska vi passa på att använda danssalen och träna lite till på egen hand. Whoopdidoo!

(Fast ska den riktiga sanningen ut så är jag en så pass stor träningsnarkoman att jag inte alls har något emot lite extra träning)

And that's that

2. Träningsvärk

Igår började danslektionerna. På två dagar har jag nu dansat nästan lika mycket som jag normalt gör på två veckor. Och det känns! Å andra sidan kommer den forna vigheten och styrkan tillbaka med en aldrig skådad hastighet. Snart kommer nog stelheten från sommarlovet vara någonstans långt borta. Om vi fortsätter i den här takten (och jag misstänker att det hittills bara har varit mjukstart) så kommer jag att ha världens snyggaste muskler i slutet av året :D

And that's that

1. Jag

Hej, jag heter Heidi. Jag är 18 år, och går danskonstlinjen vid Västra Nylands Folkhögskola i Finland.

Eller om man tar det från början; Eftersom att mina föräldrar är finska medborgare blev jag också det, men hamnade ändå i Sverige, där jag växte upp. Trots regelbundna besök i Finland lärde jag mig aldrig finska (men har däremot finlandssvenska som första språk). Så en dag för tre veckor sedan, när jag hade bestämt mig för att jag skulle stanna i min hemstad Uppsala en termin, för att sedan söka mig utomlands, så blev jag uppmuntrad att söka till VNF. Det var då en vecka sedan sista audition hade ägt rum, men jag slängde ändå iväg ett mail och bönade om en plats. Samma dag fick jag svaret att det nog fanns plats kvar, om jag bara kunde skicka en video. Så jag ägnade natten åt att hitta videoklipp och sedan skicka dem. Dagen därpå ringde de och sa att jag fick platsen. En vecka senare satt jag på båten till Finland.

Det är alltså snabbversionen om hur jag hamnade här. Jag tror inte att jag själv har förstått än att jag faktiskt kommer att bli här i ett år. Men värre kunde man ha det.

And that's that.