10. GRATTIS TILL MIG!!

Nu är det mer en vecka sedan jag skrev senast, men veckan har varit ganska händelselös, även om den har gått jättesnabbt. På onsdagen var det en kurs i teknik på tryckis (Tryckeriteatern) som var väldigt intressant. Den skulle ha fortsatt på torsdagen, men blev inställd, så nu har jag en lektion nästa torsdag att se fram emot istället.

Nu under helgen har det varit en kortkurs i hiphop och show. Den har varit jätterolig, även om ingen av stilarna är något jag gjort förut. Men jag lärde mig massor. Och jag blev bättre på hiphop, något jag egentligen inte trodde var möjligt. Och då menar jag inte att jag är bra på hiphop. Jag menar att det är något med den stilen och min kropp som inte går ihop. Som att jag saknar en sorts fundamental coolhet och groove. Men, men. Där ser man.

Show och andra sidan är min Grej med stort G! Jätteroligt och.. showigt. Det är svårt att förklara, men det är något med den stilen som gör att jag känner mig "hemma" när jag dansar den. Det är liksom jag.

Anyways. Den största händelsen under veckoslutet måste väl ändå vara min FÖDELSEDAG. Nitton år är jag nu. Sista året som tonåring. Det var första gången jag firade utan min familj, så när det inte fanns någon som tänkte väckam ig med sång tdigt på morgonen fick jag hitta min egen presentöppningscermoni. Jag spenderade lördagskvällen med att äta choklad och se på Dr Who. Vid midnatt gick jag och tog fram alla paket som jag hade gömt för mig själv, och sedan var det bara att med barnslig glädje riva av pappret och öppna kuvert.

Jag fick mest pengar (eftersom att jag numera räknas till kategorin "fattig student") men även ett brädspel, och det mest fantastiska av allt; "Arabesques through time" av Adam Darius. Själva boken i sig är inte så fantastisk (eller.. Det är den. Det var bara inte fantastiskt att jag fick den) utan det fantastiska låg i att Adam Darius himself hade signerat titelbladet!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

As for those who wish to devote their lives to dance, they have taken 

on formidable opponents - time, imperfect bodies, injuries, injustice,

and ferocious competition. 

But none of the obstacles deters the obsessed, for to dance is

to live on a lofty pinnacle, the Earth still in view, but the 

heavens more visible and in closer, if deceptive, reach.

- Från inledningen till Arabesques through time

And that's that

UPDATE: En bild av Adam Darius signatur^^