12. ...

Workshopen förra helgen känns. Akrobatiken känns också. Jag vet inte vilken som känns mest. Akrobatiken förmodligen. Den träningsvärken är nyast. Jag tror att det som egentligen känns är att jag (och några andra) nu har dansat minst fyra timmar om dagen i elva dagar. Imorgon blir det tolv. Men då dansar vi å andra sidan bara tre timmar.

Så jag ljuger inte när jag säger att HELA danslinjen längtar efter att få vila. Men, men. En dag till och sedan så tänker jag inte röra mig förrän på måndag. Om någon skulle ha lust att komma och laga mat åt mig skulle jag vara ytterst tacksam.

3. Fredag

I tre dagar har vi tränat, och nu är det äntligen dags för veckoslut. Då ska vi vila (=stretcha). Så, hur hårt har vi tränat de senaste dagarna? Jo, så hårt att ocm jag dricker en kopp svart kaffe så har det absolut noll effekt. (De som känner mig vet att jag annars är extremt lättpåverkad vad gäller socker och koffein). Vi är några som bor kvar på internatet nu under helgen, så helt ensam blir jag inte (även om jag misstänker att jag är den enda från min lägenhet som stannar.) Skolan kommer att vara stängd hela helgen, så istället för den lugna fredagskvällen som jag egentligen önskar mig, så ska vi passa på att använda danssalen och träna lite till på egen hand. Whoopdidoo!

(Fast ska den riktiga sanningen ut så är jag en så pass stor träningsnarkoman att jag inte alls har något emot lite extra träning)

And that's that